Hänglås klass 2, 3 och 4 jämförda

I butiken ser många hänglås likadana ut: en kropp i metall, en bygel och ett par nycklar. Skillnaden syns först när man vet vad man ska titta efter. Stöldskyddsföreningen, SSF, delar in hänglås och hänglåsbeslag i fem klasser, där klass 1 är den lägsta och klass 5 den högsta. För ett vanligt källarförråd, en friggebod eller en port är det i praktiken klasserna 2, 3 och 4 som är aktuella. Det här kapitlet går igenom vad som skiljer dem och hur du tänker när du väljer.

Skalan i korthet

SSF beskriver klasserna utifrån var låset är tänkt att användas:

• Klass 1 är avsedd för invändig låsning, till exempel av fönster och skåp på gym eller i skolor.
• Klass 2 är avsedd för källar- och vindsförråd i flerfamiljshus och för att låsa en cykel.
• Klass 4 är avsedd för utvändig låsning av dörr, port och lucka.
• Klass 5 är för speciellt krävande användningsområden.

Klass 3 ligger mellan de två användningsområdena. Den är ett steg upp från förrådsnivån men når inte upp till den klass som SSF kopplar till utvändiga dörrar och portar. Den som vill ha lite marginal i ett förråd som ligger avsides, eller på ett utrymme som inte riktigt är en ytterdörr, hamnar ofta här.

Klass 2: förrådsgången i flerfamiljshuset

Klass 2 är den nivå SSF själv knyter till källar- och vindsförråd i flerfamiljshus. Det är alltså en klass som är framtagen för just den miljö där de flesta som bor i lägenhet har sitt förråd: en gemensam gång bakom en låst dörr, med nätväggar eller träväggar mellan förråden.

Klass 2 är också det man ofta möter när försäkringsvillkor talar om förråd, men villkoren skiljer sig mellan bolag. Om du omfattas av särskilda krav på lås står det i ditt försäkringsbrev. Läs det innan du köper, så att du inte väljer ett lås som ser stadigt ut men inte motsvarar det bolaget kräver.

Klass 4: när låset sitter utomhus

Ett förråd som har en egen dörr mot gården, en sjöbod, ett uthus eller en container står i en annan situation. Där kan den som vill bryta sig in arbeta ostört och ofta med större verktyg. SSF kopplar klass 4 till utvändig låsning av dörr, port och lucka, och det är den klassen man bör utgå från när låset sitter direkt mot det fria.

Ett lås i klass 4 är tyngre och har en grövre bygel. Det kräver också ett beslag som är dimensionerat för det. Ett kraftigt lås på ett tunt beslag ger inte mer skydd än beslaget självt.

Hela låsningen ska ha samma klass

Den viktigaste regeln i SSF:s klassning är kanske den som oftast glöms bort: alla delar i en hänglåsning ska ha samma säkerhetsklass. Det gäller låset, beslaget och, om sådan används, kättingen. Ett klass 4-lås i ett beslag som inte är klassat alls blir inte en klass 4-låsning.

Polisen skriver att inbrott i förråd ofta sker genom uppbrutna förrådsdörrar, uppklippta hänglås eller entréer som stått olåsta. Det är alltså flera olika svagheter som utnyttjas, och därför behöver man tänka på helheten. Ett bra lås hjälper inte mycket om dörren går att bända upp vid gångjärnen eller om gången in till förråden står öppen.

Så väljer du

Ställ dig tre frågor:

1. Sitter låset inomhus i en låst förrådsgång eller utomhus? Inomhus i flerfamiljshus pekar mot klass 2, utomhus mot klass 4.
2. Vad kräver försäkringen? Svaret finns i försäkringsbrevet och villkoren, inte på förpackningen.
3. Vilken klass har beslaget? Välj lås och beslag tillsammans, i samma klass.

Tänk också på att försäkringsbolag kan ställa krav på hur förrådet var låst för att ersätta en stöld. Folksam kräver till exempel vid inbrott i källar- eller vindsförråd att utrymmet var låst och att tjuven tog sig in med våld. Ett ordentligt lås gör alltså nytta även om det mot förmodan skulle brytas upp.

Se upp med egna klassningar

En del tillverkare sätter egna nivåer på sina lås, till exempel en skala från 1 till 10 eller en "säkerhetsnivå". SSF påpekar att sådana egna klassningar inte är samma sak som en certifiering hos SSF. Hur du känner igen ett certifierat lås går vi igenom i kapitlet om SSF-märkningen.